missimone

Nu kommer en vara i en sparkdräkt i fem månader . Med det menas att jag har en liten filur i magen som gör sig påmind och i helgen har jag känt den sparka utanpå också. Soooo happy! Den är som mest rörlig på kvällarna mellan 20-23 men det minns jag som vanligt med Noomi också, på morgnarna minns jag att jag brukade ruska om magen för att känna henne hoppa igång. Nu känns det lite tidigt att börja ruska om, men samtidigt så är det ju så mysigt så varför inte? Jag är bara så paff att det känns så här pass tidigt. Paff men oerhört lycklig för det såklart. Sist fick jag vänta ännu en månad på att känna den utanpå magen och efter det var det ju hela tiden. Så det här känns superroligt och häftigt.

 

Har bloggat lite dåligt denna vecka som var. Endast en gång. Har haft ont i huvudet varje dag och det har då resulterat i att orken för att blogga inte funnits. Jag hoppas att denna vecka kommer kännas lättare. Idag har jag faktiskt kommit ihåg att ta magbilden. Även om jag inte tycker själv att bilderna visar  verkligheten. För förra veckan så hände något med magen...den började forma sig till en kula...en gravidkula...Yeeey!Den syns nog mest med kläder på. Som jag har längtat. Den har hårdnat och är inte bara en stor degklump och iom magens uppkomst så har vågen börjat röra sig igen, det känns helt OK. Tanken är ju att gå upp minst 10 kg till, eller tanken är väl inte det, helst så lite som möjligt, men jag är ganska säker på att det kommer bli som sist, en 15-18 kg plus och det gör mig absolut ingenting.

 

Helgen har varit jättebra. Syster var här och myste mellan fredag och lördag. Vi käkade Sushi!! Jag har blivit en stor sushiälskare, trodde jag inte. Åt det för något år sedan och höll på att dö eller iaf kräkas. Sen fick syster mig att äta igen innan sommaren och från gång till gång har det blivit godare och godare. Men jag äter endast lax, räka och avokado.California rolls ibland när syster är med. Nu när jag är gravid så har det blivit några extra gånger för jag är så sugen på fisk, är ju sååå glad att man nu kan äta sushi nu, iaf laxen som man inte kunde innan. Visst man ska inte äta färdigpaketerad sushi och gå där det känns som att allt är fräscht. Men man kan inte vara rädd för allt, vissa saker är ju rekommenderat att INTE äta och dessa kan jag klara mig ifrån även om jag inte är supernervös, men jag tycker det är onödigt. Laxen till jul får man köpa färsk från disk om jag ska ha någon eller kolla datum när det förpackats. Men sushi känns väldigt fräscht och tror inte man vill servera dålig fisk för då förlorar man kunder.

 

Sen har vi bara myst i helgen. Hela familjen har varit ute på två långpromenader i det väldigt vackra men oerhört kalla vädret. Men kallt på ett fräscht sätt. Man piggnar till och luften känns frisk. Det har varit hur mysigt som helst. och jag behöver röra på mig för min kondition är k.a.t.a.s.t.r.o.f. Mina ben känns ibland som bly och jag fattar ingenting. Så den måste jag träna upp. Har ju lite att stå i om fem månader. 

 

Vad ska vi mer prata om....jo att när solen inte lyser så kommer min trötthet smygandes..just nu så känns det som att jag kan somna på plats. Kanske dags att börja vila middag igen. Men jag är inte trött på samma sätt som i början, nu är det milt om man jämför. och illamåendet är helt borta, så jag kom ganska lindrigt undan denna första halva också. Hoppas nu att resten av resan också blir en dans på rosor.

 

Noomi Li har ju börjat bluddra på som bara den...det är sååå roligt att höra. Hon säger nya saker varje dag och försöker härma oss hela tiden. Det tog sin lilla tid men nu verkar det ha lossnat och hon vill lära sig mer än de ord hon kunnat ett bra tag. Försöker säga meningar hela tiden och vi börjar lära oss kommunicera riktigt bra. Igår dock när jag satt i telefon med min mamma så kom hon och tjatade om "mimmi gogo, kom mamma, mimmi gogo" Jag förstod verkligen inte och har inget minne av att hon sagt gogo förut. Jag fick henne att visa vad hon ville och det var ju Yoghurt hon menade, sååååklart! Men jag har för mig att hon brukar säga jogu förut så det tog mig ett tag innan AHA poletten föll ner.

 

Nästa vecka väntar andra ultraljudet. Känns jätteroligt! Att få se sin bebisen en sista gång innan förlossningen. Se att allt är som det ska. En vecka kvar nu. Sen får man nöja sig med att lyssna på hjärtat hos BM, men det är ju mysigt det också. Men nu när den inte börjat röra sig så mkt än så är man ju självklart lite mer nervös men jag längtar till kvällarna då jag vet att den brukar vakna till liv. Men samtidigt på något vis så känner jag att den är där inne och sprattlar runt, svårt att förklara för de som inte varit med om det. Svårt ändå att tro att bebisen därinne nu blivit runt 18 centimeter lång och har fötter som är 2 centimeter. Så stor känns den ju inte, men den är ju just nu väldigt spinkig. Men vad häftigt det skulle vara om man kunde få se sin bebis därinne varje vecka och se hur den växer. Kanske blir så i framtiden??:-)

 

Nej nu ska jag försöka avrunda. Känner att denna dags bloggande är katastrof, skulle helst vilja radera allt, men samtidigt vill jag ju inte försumma mina fina läsare något mer. Vi ska iaf åka och titta på en vagn idag, en blocket vagn. Och denna vagn ska endast användas som extra, då vår största prioritet är att hitta en syskonvagn som passar bra och är lite dyrare.. Men när Noomi är på dagis vill jag ju inte kånka runt på en sån stor. Hittat en Brio på nätet för 500. Hoppas den känns bra. Vi sålde ju Noomis vagn då den var så stor och klumpig och hon fick ju en ny.smidig sittvagn redan vid tre månaders ålder. Den gick ju såklart att lägga ner väldigt långt och den har fungerat perfekt sen dess. Men i början vill man ju gärna ha en liggvagn då man använder den inne också för att ha barnet nära och ibland söver med.

 

Bläää när jag tittar ut så får jag panik. Så grått och trist och sån skillnad från i helgen. Det blåser och känns nog kallare idag trots plusgrader. Jag gillar inte sånt här, men det är ju bara att vänja sig. Jag har inte direkt tänt upp härhemma och jag blir rätt däven när jag sitter hemma en hel dag. Får ingen energi och hade jag orkat efter veckohandlingen så hade jag åkt in till skolan och satt mig istället. Det får bli på onsdag. Det är faktiskt skönt att sitta i skolan, då har man inte massa annat som distraherar. 

 

Men annars trots mitt lilla bitchande så känner jag mig rätt glad och uppåt. Med tanke på att det är höst och jag brukar bli rätt så höstdeppig annars så får man nog kalla mig rätt glad ändå haha. och en dag kan tynga ner en så mycket. Igår var jag jätteglad för då hittade vi på saker och jag åkte in själv till mamma och syster kom och vi åt mat, spelade kort, tittade på roliga klipp och skrattade så vi grät och jag kom hem helt nöjd och glad över att få lite egentid. Jag får egentligen egentid när jag vill, min sambo är jättegärna hemma själv med Noomi och vill att jag ska åka iväg så de får lite pappa dotter tid, men det är jag som är dålig på att få tummen ur och är lite hemmakär. Speciellt nu när man är gravid så blir det ju extra påtagligt. Men jag ska bli bättre på det, för det är ju så skönt. Men visst har man lite separationsångest ibland från sin lilla tjeja. Speciellt de dagar hon varit länge på dagis, då vill man inte gärna åka någonstans på kvällen, men det ska jag bli bättre på.

 

Och om jag inte sagt det tidigare så äääälskar jag våra morgonmysstunder. Hon brukar tassa in till oss vid sex, halv sju(ibland tidigare och ibland inte alls) och oftast somnar vi om och så vaknar oftast Noomi och börjar prata om sin mamma och sin pappa och alla på dagis. Sen börjar kramkalaset och så börjar pusskalaset och hon ligger och pillar mig i håret och klappar mig på kinden länge. Sen brukar vi innan vi går upp ta och sjunga lite sånger för att piggna till. Idag blev det krokodilen i bilen och I ett hus vid skogens slut, gärna flera gånger och hon protesterar högljutt om jag börjar sjunga en låt som hon inte vill, sångvalen är alltid hennes haha. Så vi hade en jättemysig morgon och tog det riktigt lugnt och det är ju så det alltid ska vara. Men så är det ju inte.....

 

Ni ser jag kan verkligen inte avrunda. Jag bara babblar på om oviktiga saker och nu ska jag verkligen avsluta.

 

Vi hörs snart igen!Ha en fin kväll!

 

KRAM

 

Magen i början av vecka 18

 Noomi vill ej vara med på kort

Noomi Li älskade "bebi Illy" Så ett syskon blir inga problem. 

 

 

 

 

Jag ber om ursäkt för att måndagsuppdateringen inte blev av denna gång heller, jag försökte blogga två gånger igår men fick tillslut ta bort allt varje gång. Babblar om saker som blir lite långt och tillslut blir saker som känns oviktigt. Och så vill jag ju inte ha det. Får se om denna gång blir bättre.

 

 Jag känner bebisen hela tiden nu men tyvärr som jag nämnt innan så har jag för mycket fett runt magen än så länge plus en livmoder så dens lilla sparvben kommer inte åt när jag väl vill känna. Och så vet man ju hur det var i början sist, så fort man eller någon la handen på magen så slutade det. Men än är det ju tidigt men jag är så superglad att det redan känns och att det har gjort ett bra tag. Sist gick jag ju mellan vecka 12-19 och kände mig så ogravid man kan, lite mer mullig och lättirriterad bara;-)

 

För just dessa veckor innan magen riktigt tar form är ju inget vidare, nu minns jag hur det var sist med. Ungefär i femte månaden så började jag se ljusare på allt och få energi och känna mig vacker. Just nu är man bara en stor...Blob. Man känner sig inte så vacker om man säger så.Men jag har faktiskt skickat efter lite mammakläder, dessa kommer i slutet av nov. Känns inte helt panik än haha, men då kommer jag få byxor och tights som är sköna att ha på sig och lite överdelar som jag känner mig bekväm i. Just nu är byxorna jag har på gränsen, de går att knäppa men så fort jag är hemma så slänger jag på mig pyjamasbyxor. Jag har ju lite kvar från sist som jag fått ärva av storasyster, måste rota fram dessa från övervåningen. Det var ju sommar när jag var höggravid sist så jag hade faktiskt mest på mig sköna, långa singoallakjolar eller klänningar. Nu kommer det vara mitt i vintern och kjol känns inte så aktuellt, iaf inte långkjolar, det blir så blött och trist.

 

I helgen blev det ju överraskningsmiddag för min darling. Vi gick till Kvarterskrogen Asken där det var halva priset på menyn om man var klar innan 19. Trötta småbarnsföräldrar som vi är utan partysug för stunden så var det perfekt. Så vi åt oxfile och pilgrimsmusslor till priset av Thaimat:-) Mysigt att komma iväg på tumanhand också.

 

Igår hände det en olycka med Noomi på dagis också. Inget superallvarligt, en stukning av sin lilla fot. Men självklart blir man supernervös när de ringer till dagis och börjar med..." Noomi Li har haft en liten olycka där hon..." Hon hade då hoppat ner från en av deras stolar och landat lite fel. Vår lilla tjejja har ju senaste veckorna börjat vela hoppa ner från överallt. Hemma är det pallar, vardagsrumsbord(väldigt lågt) vår säng osv osv, oftast så håller vi ju henne i handen, men ibland så hoppar hon ju själv. På dagis är ju avdelningarna anpassade efter deras åldrar(hon går nu på en 2-3 års avdelning) som tur är så stolarna är väl en 35 centimeter höga. Men ändå, det kan hända från någon centimeters höjd så det spelar ju ingen roll.

 

Iaf vi tog vår lilla skrutta upp till akuten och där konstaterade de att det nog var en stukning och att de väldigt gärna ville slippa röntga i onödan eftersom hon är så liten och att vi skulle komma tillbaka om det blev värre.

 

Ja jag kan absolut inte klaga på sjukvården när det gäller småbarn. Vi har alltid fått komma in först, även om det sitter en massa folk i väntrummet och vi slipper verkligen väntetider på doktorer och annat. Känns väldigt bra faktiskt, för jobbigt nog som det är att åka upp till akuten med en liten så vill man ju helst slippa otåligheten i dem av att behöva vänta så mkt också. Det gick verkligen jättesmidigt igår.

 

Så nu haltar hon omkring härhemma. Hon vill gärna bli buren överallt, förutom förut när vi tog på oss och tog en härlig höstpromenad, då ville hon gå själv ner till bilen och sen även en liten sväng på promenaden. Men man märker att det gör ont när den blir belastad fel och ibland så hamnar den fel igen och då blir det ledset. Men hon kan iaf gå nu även om det blir att vara hemma och vila några dagar. Inte roligt att vara på dagis och inte kunna göra det hon brukar.Så jag vill inte ta tillbaka henne för tidigt.

 

Men vi har haft det jättemys idag. Ett plus med att hon är mindre rörlig är att det är lugnare och vi myser lite mer. Lägger pussel och bygger med klossar, tittar på film osv. 

 

Efter promenaden som var hur härlig som helst så fick jag en oerhörd huvudvärk. Jag vet att den kom från ansträngningen av att putta upp vagnen för mördarbacken. Min kondition har blivit ännu värre än sämst(den var inte bra innan heller) men jag blev helt slut efter att ta upp vagnen i en 90 gradersbacke haha.

 

Som jag har sagt så missar man ju en hel del skolarbete när man vabbar. Denna tisdag kunde vi inte dela på det, eventuellt att han kommer hem tidigare imorgon så jag kan sätta mig några timmar. Men så är det ju att ha barn. Bara att jag inte gillar alls att skolan blir lidande nu sista terminen då jag hade en sån seg start. Men jag får kämpa vidare. 

 

Nej nu ska jag sätta mig med världens finaste och rita "lille katt" och bebisar. Tänk om fem månader så får NL en alldeles egen bebis, gud så lycklig hon kommer bli;-)

 

Lite bilder såklart.

 

KRAM

 

 

Dessa är bilder från vecka 17(16+4)

 

 

 

Idag fyller bästa sambon och pappan år! Yeeey! Min sambo tycker att födelsedagar dessa dagar inte är något man vill uppmärksamma, man får ju mest panik att man är så gammal man faktiskt är. Sambon säger han är 40 snart. Det är ju inte sant..i sånafall skulle han ju lika gärna kunna säga att han var 30. Då förstår ni kanske vilken ålder han är uppe i. Jag å andra sidan har minskat min panik över att fylla år lite och så kommer det nog vara fram till 35 iaf. Sen får vi se hur jag känner då. Men då kommer man ha två barn och kanske glädjas mer åt att se dem bli stora än att oroa sig för sin egen ålder. Men visst känns det inte riktigt som en själv när man ser sig i spegeln och ser att man har sina rynkor vid ögonen och man kan se märkbart mycket tröttare ut varje dag nu. Ens ansikte fast man kan väga samma som för 10 år sedan är jäkligt mycket smalare och kantigare än då när man hade det där goa ungdomshullet. Men det blir bra nu med graviditeten för då fylls man upp på alla håll och kanter. Har ju redan berättat om min glädje för bysten. Jag är lika glad fortfarande. Fråga mig igen någon månad efter bebisankomst om jag är lika glad.....;-)

 

Men alla blir ju äldre..det är ju inte bara en själv. Har en tjejkompis i gänget som fyller 30 i sommar. Henne lärde jag känna när hon var 18..jag var iofs 21 då men jag kände det som att hon var värsta plutten(detta har ju såklart ändrats med åren) men jag kan inte FATTA att hon blir 30 år!!!!! Samma med min syster, min lilla minisyster som fyller 27 i januari. Är det sant eller? Men det är ju för att jag själv känner mig som en 28, absolut inte 32. 32 finns inte på kartan att jag är. Men på körkortet står det klart och tydligt, så det är bara att acceptera.

 

Vågen står still!!! 

Förstår ni vad detta gör mig glad. Jag tänkte att vågen kan stå lite still några veckor nu till bebisen och magen börjar växa. Sen kan det gärna röra på sig i viktkurvan. Men det ska inte vara pga av att jag inte sköter mig. Men illamåendet är inte det samma längre så jag stoppar inte i mig massa skit. Jag blir inte sugen på massa skit heller. Jo kebab kan jag äta när som(det gör jag inte, typ aldrig, men när jag sitter i soffan och är sugen på något så är kebab det enda jag kommer på jag vill ha, och det fixar man inte så lätt när man bor en halv mil utanför stan)

Nej för min del gäller det nu clementiner som godis.Tyvärr slåss jag och Noomi om dem så det går åt en del. Även fast jag precis gett henne en och hon ser att jag håller på med min så kommer hon och norpar åt sig. Och mamma som man är kan man ju inte neka sitt barn lite extra clementin.

 

Nej idag blir det lite städ, lite plugg och sen åka in till köpcentrat och handla, ja dels clementiner men även en speciell bakelse som sambon älskar. Det kan han få när han kommer hem från jobbet.(jag hoppas inte han läser min blogg..jag tror inte det men man vet aldrig. Han är inte så mkt för att sitta vid datorn och har inte FB. Men jag har ju fler överraskningar som jag avslöjar efter de hänt till er för säkerhetsskull)

Tror Noomi får en likadan, lik sin pappa som hon är. Jag kommer nog hitta något annat gott, är inte så förtjust i hans favoriter. Sen har jag ingen aning om födelsedagsmiddag. Ska ringa och höra med honom, annars hoppas jag ju alltid på hämtmat för då kan jag ta en sushi....eller kebab....eller båda;-)

 

Och jag har känt bebisen sparka...fast inne i magen..inte utanpå..den är inte tillräckligt stark för att komma igenom hullet än. Men om jag böjer mig fram eller åt sidan och ska göra något..typ ta upp någon kloss från golvet från soffan...då kan jag känna att det sparkar till. men jag hinner ju aldrig känna med handen. Jag känner den verkligen väl därinne vad gäller rörelser. Men jag har försökt få den känslan på handen men det går inte.. Jag längtar så mycket efter första sparken! Då kan man börja kalla den något också. Jag är inne på "Lillebror" men det blir fel sen om det är en tjej. "Lillehen" kanske vore något. 

 

Jag är faktiskt glad att jag fick en tjej först. För jag vet att jag skulle velat ha en tjej någongång och då skulle jag vara ganska stressad denna gång att det blev en tjej annars och skulle det inte bli det så skulle jag nog försöka tills det blev en. Så är det. Nu är jag lättad över att jag inte bryr mig vad det blir" bara det är friskt" Men jag står för att jag helst ville ha en tjej sist. Men det vet jag ju det finns de som är tvärtom också. De vill ha en pojke punkt slut. Sen vet man ju också att man inte gråter om man får en annan än vad man tänkt sig, men man blir nog extra glad för att se att det var vad man trott. 

 

Ska vi gå på hur mina syskon har det med barn så har alla som fått fler än ett barn fått en av varje. Så kanske det blir en liten kille..och visst vore det roligt:) Samtidigt som man tänker på om NL och den nya får ut mer av varandra om de är av samma kön? Jag har ju bara mig själv att jämföra med och vi var ju systrar som bodde hemma samtidigt. Jag o min mindre syster har hållit ihop sen vi var små medans min äldre syster och jag började umgås när jag var 18 ungefär. Och då är det mindre år mellan mig o henne. Mina bröder har jag mer utbyte av nu på äldre år även om jag och min yngsta, äldre bror haft en annan kontakt från tidigare ålder då vi gillat musik, festivaler, konserter och annat som varit ungefär detsamma. Men då tänker jag att han är min äldre bror. Dessa ser man ju mer upp till, nu kommer det en lillebror som är jobbig och töntig. Eller så kommer det inte alls vara så. Inte lägga ner så mycket energi på detta, men ibland kan man grubbla och bli lite orolig om saker o ting. Man vill ju att de ska ha en bra kontakt som speciellt jag och mina systrar har.

 

Nog babblat om allt här. Det är bara mina tankar och inget att bry sig om. Har ni lite syskonerfarenhet, dela gärna med er och lugna mina tankar. Jag kan ju bara tänka på hur jag haft det. Det finns säkert andra som inte har bra kontakt fast de är systrar, eller är man inte med sina syskon när man är mindre utan det ändrar sig när man är större? 

 

Nej nu är det på med musik, dansa och städa!

 

Lite bilder får avsluta.

 

 

Detta är typ min favorit nu. Leverpastej på mörkt bröd och smörgåsgurka.

 

 

Hon kör som en galning, inte lätt att fånga henne på bild.

 

 

 

Hon blir så stolt när hon ritat en bild. "Titta mamma pappa, Mimmi rita" Sen pekar hon mot kylskåpet där vi sätter den mesta av hennes konst som inte bara har ett litet streck eller två prickar på.(OBS bebisen i mitten med armar,ben och ögon har pappa gjort, sen skulle noomi rita bebisar själv. Fint tycker vi)

 

 

 

Glömde ju helt igår att jag brukar visa magbilder på måndagar. Det får bli idag istället.

 

Iofs tycker jag bilderna inte gör sig rättvisa. Ser mycket större ut i verkligheten och vågen visar det samma haha. Jag har ingen viktstress denna gång(hade jag inte sist heller, det kan ju 18+ efter inskrivning visa) men jag vill inte gärna gå upp mer än sist. På gränsen till 80 kilo är ändå helt otroligt att förstå när man inte är gravid, men det gick så lätt att gå ner så jag får hoppas att det är likadant denna gång. Ser fram emot stora magen så jag knappt kan bärga mig!! Det är ju så härligt med mage. Tyvärr nu så är man i mellanläget då folk som inte vet att man är gravid tror att man nallat lite extra på det goda. VIlket jag iofs har men inte sååå mycket:-)

 

Denna vecka har de specialpris på clementiner. Gissa om jag och NL stoppade påsen full när vi var och handlade. Tyvärr är de nästan slut då både jag och dottern älskar "niiiin" Men det är bara att gå ut och handla mer. 

 

Noomi har som sagt inte haft någon feber mer sen måndags lunch..hon fick ha feber i ett par timmar iaf:-) Och jag och hon fick lite kvalitetstid. Men jag vet att hon kommer bli så glad av att komma tillbaka till dagis imorgon då hon pratar om alla sina kompisar hela tiden:-) Eller pratar om, hon säger deras namn igen igen igen och igen.

 

Men igår var hon min lilla hjälpreda. Då hade vi ingen stress och jag kände att vi hade all tid i världen. Så hon tömde diskmaskinen med lite hjälp från mig, hon hjälpte till med bröddegen och sen penslade hon bullarna och hade på vallmofrön. Hon var duktig att städa efter sig när hon lekt med saker och var en riktigt exemplarisk unge. Så vi hade en helt underbar dag. Plus att hon åt massor av middagen som var broccolisoppan som vi gjorde kändes också härligt. Hon är lite sämre med att äta kvällsmaten nu för tiden om det inte är fläskpannkaka förstås;-)

 

Idag kom sambon och löste av mig vid lunch.. Då blev det in till skolan och arbeta med hemtentan som vi har i grupp. Nu ÄNTLIGEN känner jag mig lite klokare i vad jag ska göra och kan ge mig på det ordentligt imorgon.

Så då var ett orosmoln löst.

 

Tycker veckorna går så snabbt. Om någon dag är det redan vecka 17. Förra gången så sniglade sig verkligen tiden och jag längtade varje dag att få vända blad i "mammapraktikan" (bok om graviditeten vecka för vecka och information om vad som händer i kroppen och vad man ska och inte ska göra) Men nu missar jag att fylla i någon vecka och får tänka tillbaka. Men det är ju för man redan har sitt viktigaste hos sig för stunden och dagarna fylls av henne. Det kommer verkligen bli konstigt att få känna igen samma känsla man gjorde när hon kom till en. För man tror ju inte det är möjligt att älska någon igen lika mycket som man älskar henne? Har jag verkligen så mycket mer kärlek i mig att ge. Jag vet ju såklart att svaret för det är JA, men visst är det konstigt, att man ska få bli sååå kär igen. Denna härliga kärlek.

 

Satt med NL och kollade på gravidkorten jag och sambon tog månaden innan hon kom, hon kände ju självklart igen mig på varje bild och jag försökte säga att "Och du låg i mammas mage. Där inne var Noomi Li" Då tittade hon bara på mig och " Näääej mamma!" och vände blad haha. Så jag försöker förklara att bebisar kommer från magen. Men hon förstår inte riktigt det. Men det kommer ju.

 

Jag känner mig detsamma i kroppen denna vecka. Både illamåendet och tröttheten är så mycket bättre, även om det kan komma i vågor. Men jag ser en klar förbättring och när jag minns tillbaka från i början när jag höll på att somna på lektionerna och var tvungen att vila middag varje dag och jag fick äta något stup i kvarten så ska jag verkligen inte klaga!

 

Men det bästa som jag sagt är ju att denna gång har jag känt bebisen från åtminstone v. 14 och det känns som det bästa. Nu inväntar jag bara första "buffen"

 

Nej nu tar vi och avrundar för denna kväll. Lite bilder, men inte många.

 

 

Bilder på min fina matkonst..;-)

 

Vaknade imorse en sekund innan klockan ringde, dvs åtta. Jag vaknade av att Noomi började prata med mig och förklara allt som fanns i sängen. Hon hade burits över till oss vid halv fyra inatt då hon vaknat och var ledsen. Själv var man inatt hur trött som helst och försökte sitta hos henne en stund så hon förhoppningsvis somnade om. Men när jag skulle tassa ut lite försiktigt så hördes ett "Mamma ligga här" Så det var bara att ta upp ungskrutten, jag hörde också att hon var rejält täppt så då gick vi och bytte blöja och tog lite nässpray eftersom hon har nappen så kan hon ju inte andas annars. Hon kändes inte så värst varm då och hon somnade om direkt.

 

På morgonen när vi bytte blöja igen så visade tempen på 37,8. Inte så värst hög feber, men hon har ju 36,6 annars så det är ju ändå feber och hon har ju värsta snuvan och hostar så jag ringde dagis och tänkte att den blir säkert värre under dagen.....Det har den inte. Nu innan middagsvila är den nere på 37 och hon äter och är precis som vanligt. Men jag vet att jag inte skulle ha mått bra av att lämna henne på dagis när jag visste att hon hade lite feber och blir hon frisk fort är det ju bara ett stort plus. Så vi får se vad som händer ikväll.

 

Skolan blir ju självklart drabbad när jag VABbar, jag kan ju inte sitta och plugga som jag är van vid. Får passa på vid middagsvila och sen på kvällen. Imorgon vabbar jag och sambon halva dagen var, då jag har lektion på eftermiddagen. Det är bra att man kan dela på det lite.

 

Är ett stort arbete vi har nu, som en hemtenta, fast i grupp. Den ska både redovisas skriftligt och sen muntligt, och i ärlighetens namn(eftersom jag missade den lektionen när vi gick igenom den) så känner jag mig helt vilsen och trööööööög!! Vi har ju liksom delat upp uppgifterna i själva uppgiften och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är jag ska göra. Men det ordnar sig. Har suttit lite nu och ska sitta ikväll plus att imorgon ska vi träffas alla och gå igenom allt. Sen ska det vara klart om en vecka. Jag måste tänka positivt;-)

 

Helgen som har varit har i det stora hela varit bra. Lite hormoner som spelat ett spratt bara. Det minns jag från sist. Som tur var så kom det inte så ofta, men det är jobbigt ändå. Man blir ju superkänslig och kan gråta för vad som helst...BRÖÖÖÖÖL! Men idag känns allt bra, jag och sambon pratade ut igår förmiddag om alla "missförstånd" och nu är man fit for fight igen...Tills nästa hormonsmälta...

 

På lördagförmiddagen åkte vi in till stan och gick av vid Strömmen. Tog där en promenad runt och tittade på allt vackert, matade änderna och Noomi fick springa av sig lite. Var hur mysigt som helst. Speciellt blir man glad när man tittar på klockan och märker att man varit ute i friska luften i över 2 timmar. 

 

Vi har också haft min syster här på middag och mys. Vi kollade film och efter den ville både jag och Rille gå och lägga oss utan att ha tittat på klockan. Min syster bara " Meh är ni helt knäppa, ska ni gå och sova 21.20 en lördag!!Äh jag åker in till stan" Haha, ja det kommer väl bara bli värre. Men jag uppskattar min sömn eftersom jag är såå trött på morgnarna.

 

På söndag eftermiddag åkte vi och träffade vänner som flyttat till bostadsrätt i Vilbergen(alla våra vänner bor nu i  bostadsrätt i Vilbergen...typ) Bra att ha alla samlade, så vi vet vart de är;-) Lägenheten var jättefin, såklart en del som ska fixas, men det kommer bli kanon. Badrummen är ju redan ordnade och de var jättefräscha. 

Noomi fick försenad 2årspresent...Byggklossar i plast, typ Duplo, men det gick i rosa och man kan bygga ett stort slott med prinsessa och häst. Noomi verkligen älskar sin present.

 

Jag hade stillestånd i hjärnan(gravidhjärna) när jag skulle välja 2års present till deras lilla tjejja som fyller i veckan. Det blev 2 filmer, som iofs är rätt bra, men sen blev det en Hello Kitty servis i porslin!!! Hur tänkte jag där, visst det var puttinuttigt och eftersom hon har en bror sedan innan så har hon ju mycket grabbgrejer så nu ville jag det skulle bli lite mer tjejigt. Visst de satt och lekte fint ett tag med grejerna men mot slutet började hon kasta med tallrikarna inne i sitt rum och det vill vi ju inte. Hahah, ja ibland förvånar j ag mig själv över hur smart jag är....

 

Idag ska jag vara riktigt duktig när det gäller matlagning. Det blir egengjord broccoli och ostsoppa och till det nybakta frallor. Får passa på när man har en "sjukling" i familjen. För annars är vi inte så mycket en soppfamilj, även om jag tycker det är himla gott. Mycket beror nog på att de enda soppor Rille gillar är klara soppor eller ärtsoppa och jag gillar mer matiga soppor.

 

Fick bli ett litet kortis inlägg, känner jag måste fortsätta försöka mig förstå vad jag ska göra i hemtentan haha

Vill också passa på att tacka för alla kommentarer sist. BLir så glad så fort man ser att det kommit in något, för då får man ju lite respons när man skriver. 

 

Vi hörs snart igen!

 

KRAM

 

 

 

 

Trevlig fredag på er!

 

Hade tänkt blogga redan igår igen, men när jag väl satte mig ner på kvällen när lillskrutt lagt sig så var jag så tlött så tlött. Så jag tänkte att ni ska inte bli för bortskämda med inlägg varje dag, varannan räcker ju gott och väl ibland. Man har ju liksom mer och mindre saker att säga vissa dagar.

 

Idag är det som sagt fredag, och med det menas sovmorgon för mig. Darling säger att jag har sovmorgon varje dag, det är ju iofs sant för han får skutta(hasa) sig upp vid sex på morgonen och jag och Noomi går upp tidigast sju, oftast runt halv åtta,åtta..beroende på hur trött skrutt är. Men som jag säger till honom, kanske låter som sovmorgon men jag är lika trött för det när jag hör de små stegen in till vårt rum på morgonen, om hon inte redan ligger där bredvid mig och kramar min hals och säger "min mamma"(bästa uppvaknandet förresten, morgonmyset med sin lilla tjejja) Jag fattar inte hur jag kan vara så trött...därför har jag nu dragit ner filten vi hade över fönstret i somras då det var så ljust på morgnar och kvällar och hoppas lite ljus ska pigga upp mig. Får passa på medans det fortfarande är någorlunda ljust. Men som sagt idag hade jag sovmorgon, och efter jag var uppe en sväng när mina hjärtan åkte iväg så vaknade jag 9.15!!!

 

Sen låg jag ju kvar till 10 i sängen och läste lite bloggar och sånt men sen fick jag nästan panik!. Just för att det är också jag som hämtar på fredagar, vid den tidiga timmen av 13.30. Då har jag genast knappt någon tid att göra det jag vill. Som är:

       1. Blogga

2. Städa i mån det behövs

3. Duscha

4. Gå ut och gå i det vackra vädret

5. Öppna skolböckerna 

 

Men det är bara att inse att det blir prioritering. Och det jag kan prioritera bort några timmar är ju att gå ut och gå. Har ju en sambo som också slutar tidigt på fredagar och därför kan vara hemma med NL medans jag passar på att gå iväg nån timme innan det blir helt kolsvart.Så nu känner jag redan att jag är i fas med klockan igen.

 

Idag ska sambon iväg och träffa en vän. Vi trodde att de skulle vara här, men när de pratades vid så började kompisen(som vi nu inte sett sen nyår) prata om att han hade två afrikanska nya bekantskaper som skulle vara med, då bestämde genast sambon att de skulle ses istan. Och absolut inte för vi har något i mot afrikaner, eller någon annan för den delen heller, men själva grejen kändes så komisk och så olik oss på något vis haha, att ha två främmande karlar i mitt hem bara så där en fredagkväll när vi är lugna familjen kändes bara...neeej...kanske en annan dag.

 

Iaf han åker in en sväng på eftermiddagen så vi får se vad jag och NL hittar på då.

 

En annan superrolig grej är att jag och sambon bokat en helg i stockholm utan våran bästa tjej. Vi ska åka i december, i värsta julruschen haha, och bo på fint hotell på östermalm och ta tåget upp på lördagen och inte komma hem förrän söndag eftermiddag:-) Gå på julmarknaden i Gamla Stan, hitta någon mysig restaurang på Söder och sen försöka hitta lite julklappar. Bara vara vi och mysa och gå en massa och titta på allt fint och försöka inte påverkas av alla stressade människor Och jag hopppas sååå att det kommer vara snö på backen, det skulle ju göra bilden av hela grejen komplett.

Så detta längtar jag jättemycket efter!! Då är alla prov gjorda i skolan o vi får fira det lite. Visst det är vi som ska ha lite julfirande hemma i år, men jag är gravid och då brukar jag ta det som det kommer istället för att härsa upp mig som annars. Det ordnar sig:-)

 

Just det lite om graviditeten då, jo ibland kommer ju ett litet illamående. Och tyvärr har jag kommit på när det blir som värst...efter jag ätit clementin eller apelsin....Tydligen är dessa frukter inte så bra för illamående haha...Jaja som tur är så mår jag ju inte sååå illa så någon gång kan man ju unna sig, men det blir inget mera vräka i sig tre på rad. Får försöka hitta någon annan bra craving;-)

 

Sen så känner jag ju bebisen nu som jag skrev, den ligger där i sitt vatten och gör en massa kullerbyttor och det är häftigt att det kom så tidigt. Och veckorna går betydligt snabbare nu. Gick in i v. 16 igår. och nu börjar jag känna att det rullar på i ett annat tempo. Härligt!

 

Har även gjort om i mitt hem!! Är så himla supernöjd så det finns inte. Och det är inga stora grejer. När vi flyttade in så bestämde vi att vi skulle ha en turkos tapet i kök/vardagsrum(det är som ett enda stort rum och öppet till nock för er som inte vet) och iom färgvalet där så tyckte jag att limegrönt passade till. Så det blev lite såna gardiner från indiska och lite ljus och kuddfodral i vardagsrummet, tillsammans med turkost(självklart) efter ett år(vi har bott här 2 ½) så kändes det inte lika roligt längre men jag har inte tagit tag i det och jag har inte riktigt vetat vad jag letat efter heller. Men nu har jag endast köpt vita gardiner och kuddfodral i vitt och grått och bytt ut det mesta i limegrönt och tagit bort många detaljer i turkost också. Det blev som ett helt nytt, fräscht rum och jag är supernöjd. precis som jag vill ha det. Kan försöka hitta en bild på innan för er som inte varit här(för självklart glömde min gravidhjärna att ta bild på före)

 

Nej nu har jag inte tid att sitta här längre, måste ju bocka av resten av grejerna på min lista. Snart är det ju dags att hämta lilla skrutt.

Ha en superfin helg allihopa, så hörs vi säkert snart igen!

 

KRAM

 

Hittade ingen bra bild så fam. Anglén får vara med;-) Två och ett halvt år sedan.

 

Mormor elefant lär NL spela Memo

 

 Mormors köttsoppa..muums!

 

 

Yes, nu har jag äntligen kommit ihåg att börja handla clementiner. Har varit så sugen, men när jag väl varit i närheten av en affär så är det POFF som bortblåst i min gravidhjärna.

 

Jag skyller väldigt mycket på graviditeten, till mångas skämtsamma irritation. De tycker inte jag kan skylla varje dålig grej jag har eller gör på det, men jag tycker det är perfekt! Plus att jag vet att jag inte är så här trög, vilsen, glömsk, irriterad, känslig eller trött annars. Visst jag är mycket av dessa fast i betydligt mindre dos annars;-)

 

Skulle åka till min vän med barnen häromdagen som jag berättade, skulle hämta upp Noomi på vägen från dagis. Kom på halvvägs att jag glömt Noomi. Det skulle jag inte gjort annars.

 

Var och handlade på ICA, betalade och gick där ifrån...utan varor. Det skulle jag inte gjort annars.

 

När vi var på bio förra veckan, så gick jag rakt fram där ett killgäng stod och pratade så en stackars kille med kryckor fick hoppa undan för att jag inte skulle dundra in i honom. Det skulle jag inte gjort annars,

 

Ja jag tror jag skyller på min graviditet ett litet tag till, typ 6 månader, så inte folk börjar hata mig på riktigt.

 

Jag känner bebisen!!

Förra graviditeten så började jag inte ordentligt känna livet i magen förrän runt vecka 20. Innan var jag så osäker på om det var gaser eller inte. Men nu känner jag igen den där miniåksjukekänslan när något vrider sig i magen. Den är härlig att känna, och så här pass tidigt. Sist gick jag mellan vecka 13-20 och kände mig knappt gravid. Nu är det mycket tydligare. Antar för man vet vad man ska känna efter. Det är härligt är det.

Får se om man kan känna en spark om några veckor då..det är ju absolut det häftigaste!!

 

Måste hitta en bra bok till Noomi om att få syskon, som passar hennes ålder. Vi har ju sagt till henne att vara försiktig då mamma har en bebis i magen. Men jag tror inte hon förstår värst. Så man får väl börja läsa för henne varje kväll och när min mage börjar växa mer så kan man prata mer om det. Har ni något tips på en sån bok så hojta till!

 

Just det mina clementiner...suget är iofs för den mesta frukten men helst ska den vara lite mer saftig. Förra veckan åt jag ju passionsfrukt för kung och fosterland och denna vecka har jag bunkrat upp med clementin, plommon och nektariner. Tror min kropp vill ha C-vitamin.Men med clementiner så har jag ju en tvångstanke, och det är ju att få bort det mesta av allt vitt och alla ådror på clementinen innan jag äter den. Den ska vara len som en babyrumpa:-) Känner någon igen sig?

 

Fisk har jag också blivit bättre på att äta. Annars brukar vi tyvärr bara äta fisk 1 gång i veckan, Ja Noomi 2 gånger då hon får på dagis en dag också. Men nu har vi varit duktigare och på en vecka har jag ätit fisk vid 5 tillfällen, matlådor inräknade. Och det måste ju räknas, fisk som fisk liksom. Vill äta mer, men ibland blir man lite dumsnål och lax köper jag endast färsk för det är en sån skillnad tycker jag men den har de iofs oftast bra pris på. Så mitt tips är att åka och köpa färsk lax vid disk istället, så kan ni frysa in den i stället. priset för fyra bitar kan bli billigare om inte lika mycket för färsk istället för dessa frysa 4-pack och det är en miljon gånger godare!

 

Noomi Li börjar säga mer och mer ord och meningar. Är sjukt stolt. Hon är ju lite sen i talet och har alltid varit(talet man förstår) men nu överraskar hon oss varje dag och säger nya saker och binder ihop meningar. Hon har ju fått hem sin gruppbild från dagis och jag blev helt paff när hon kunde namnet på de flesta. Då gungar det till i hjärteplatsen och man bara " guuuud så duktig du är" och det låter ju så himla supergulligt med hennes lilla 2 åringsröst haha. Kan de inte alltid prata så där??;-)

 

"Min" måste vara något de håller på med på dagis nu, för det har hon börjat säga om saker.(även om den inte är hennes) bara man håller i en sak eller får låna något så är det "min" "Nej du får låna den, den är mammas" "MIN!!!!!" "Pust"

 

Men vi har det ändå bra nu, tycker hon lugnat ner sig mer och får inte samma utbrott, eller så har vi lärt oss hur vi ska hantera dem. Oftast blir det att vi går iväg så hon får lugna ner sig så man sedan kan prata med henne när hon lyssnar.  Men hur man kan bli skogstokig av att ta på sig strumporna ibland det övergår mitt förstånd.

 

Idag kommer bästa Mammi hit och ska göra köttsoppa!!(inte bara såklart, lite ska vi väl umgås också;-)) Mmmmmmmm...det är något jag är uppvuxen med, (höll på att skriva på, men jag vill ju inte ni ska tro att det bara var det vi åt;-))

Det ska bli så himla gott, så ska jag vara duktig och baka små frallor vi kan ha till. Så det blir att hämta lillskrutt tidigare från dagis då jag hämtar mamma vid 2 från jobbet. Så nu har jag runt en 3 ½ timme på mig att plugga klart. Känner mig pepp och full av C-vitamin(redan 2 clementiner medans jag skrev detta) så nu blir det att runda av för denna onsdag. Lägger så klart upp lite bilder.

 

Oh ja just det, det som känns otroligt kul....att jag redan har så många läsare!! I min värld är 30-40 stycken vääääldigt många, kanske inte om man jämför med topplistan här på blogg.se där de kanske har en 30.000 men jag är sååå glad! Som mest förra gången jag skrev hade jag en 50 stycken 

 

 

 

 

Jag tror jag har fått som jag läst om, kalciumcravings, men i mild skala. Jag kan bli akut sugen på lättmjölk och nu idag när jag var och veckohandlade, ost. Köpte mig en stor bit Port Salut och har redan avverkat en tio skivor. Nu får det vara nog för jag ska ju orka min lunch om någon timme.

 

Minns en vän från förr(läs 1990), hennes familj kom från Danmark och de åt alltid vitt franskbröd(alltså inte skivat utan den som ser ut som en limpa) med port salut och jordgubbssylt ovanpå. Himla gott men väldigt onyttigt;-) Samma familj brukade även göra knäckebröd med ost i ugnen, det var också en favorit.  Men det har man inte ätit på år och dagar och min lilla hälsosamma sida säger mig att jag inte ska göra det nu heller(även om det är lite lockande)

 

Idag har det suttits med skoluppgifter till Personaladministration och även då veckohandlats(som varje måndag) Ibland känner jag att "nej jag orkar inte denna måndag" men jag har fasiken ingen annan dag i veckan jag hinner åka. Snacka om att vara mer uppbokad än man tror. Det är skolan som ställer till det, för inte kan man sitta och plugga när sitt älskade lilla hjärta kommer hem från dagis, då är det ju bus och kramar som gäller. Den enda dagen jag känner att jag kan göra andra saker än att plugga och vara i skolan är fredagar. Då brukar jag boka in lite andra grejer. Men jag har faktiskt gjort ett undantag idag, vi ska åka iväg och träffa en kompis som har barn i samma ålder som Noomi(de har vuxit upp ihop) och de har precis fått en till, eller hon är väl en fyra månader snart, så jag ska hem och sniffa lite på den lilla medans barnen busar:-)

 

Så detta inlägg kommer läggas ut efter jag varit där, kan ju bli några bra bilder om jag kommer ihåg att fota. Men jag skriver nu, för som sagt, eftermiddagarna är bokade åt min lilla tjej(och matlagning förstås haha)

 

Hittade ju en mössa häromdagen som jag köpte...Jag verkligen ÄLSKAR denna mössa, det är så svårt att hitta mössor man trivs i. Jag har ett ganska stort huvud så man ser lite svampig ut, men just denna mössa var så fin ändå så jag bjuder på det. En mössa man riktigt kan burra in sig i och den kommer värma gott nu halvåret framöver. Noomi Li ville också ha min mössa så jag ska ge mig iväg och hitta en i mindre storlek och jag har ett minne av att jag såg en liknande på Name It...

 

Jo just det idag blir det ju även en gravidbild. Idag känner jag mig svullnare än svullnast och jag tycker jag är megastor. tyvärr fick jag inga bra bilder imorse, men jag hoppas ni kan se bulan iaf. Har ju inte hänt så mkt från förra veckan och när jag kollade gravidbilder från förra gången jag var gravid så började jag nog inte dokumentera förrän runt vecka 20. Nu är det vecka 15 men jag tycker magen ser ut som en 20 vecka för mig sist. Oh hujedamig, hur ska detta sluta. Vill ni se hur jag såg ut sist i slutskedet så gå in på augusti 2010 så ser ni barbamamman haha. Helt sjuuukt vad stor man var!! Ska man bli så där stor igen. Man glömmer så fort. Men jag har faktiskt saknat magen och jag ser fram emot den. Men mot slutet sist så var det tungt...very heavy indeed...

 

Annars så mår jag väl som jag förtjänar höll jag på att säga, svullen mage, ett konstant sug för jag vet inte vad(Just jäklar, skulle ju köpt clementiner, får jag göra när jag hämtar Noomi LI) ett svagt illamående stundtals, en trötthet som går åt rätt håll men ändå är  A BIG F**KING PAIN IN THE ASS. Ursäkta svordomarna, men om jag fick önska mig något så är det en sjujäkla energi!

 

Just det, Noomi Lis finger..imorse ramlade all bandage av, det klarade inte av NL besatthet av vatten. När bandaget ramlade av så såg jag att tejpen som satt för att få ihop såret även de hade lossnat, så då slet jag av allt och satte på ett "Bilar" plåster istället, och till min lättnad så såg såret riktigt bra ut. Visst jag tror nog det kan bli ett litet ärr om vi har otur, men det sitter så pass att det inte kommer synas. Såå himla skönt att allt gick som det gick:-) Lilla skrutt...

 

Nej nu tar vi och avrundar..ni ska ju orka läsa allt också. Vi hörs säkert imorgon, eller någon annan dag.

 

KRAM

 

 

 

 

Ja vår lugna och sköna söndag vi skulle ha med en skön liten trip till badhuset slutade på akuten....Som tur var inget allvarligt tillslut, men vi åkte upp för säkerhetsskull. Återkommer till det.

 

Vi packade våra väskor tidigt imorse och gav oss iväg till badäventyret. Noomi kände igen sig direkt vi kom in till parkeringen "baba baba" Vi har ju inte varit med Noomi Li till badhuset sen i våras och innan kunde det vara lite stressigt att ha med henne, för då var hon verkligen överallt och lyssnade aldrig. Så då slogs vi om vem som skulle ha med henne in i omklädningsrummet där vinnaren slapp ha med henne. Men idag var hon så duktig så och jag ser redan fram emot nästa gång. Det gjorde jag inte efter en badstund för ett halvår sedan..då var man typ, "never again" Visst att bada, men att ta sig dit, ett omklädningsrum och att duscha med duracellen, det gick inte ihop:-)

 

På badet var det också mycket roligare nu, för hon var med mer och pratade och upptäckte saker på ett annat sätt. Nu kunde hon även gå och klättra omkring själv, medans man sist fick vara med överallt(jag pratar alltså om en barnavdelning, utbyggt för väldigt små barn) Nu kunde hon åka rutchkanorna själv och klättrade omkring på alla djuren och det var riktigt roligt att vara där. Det märks att året på babysim sitter i också då hon inte alls är rädd för att få vatten över sig eller att hamna under vattenytan. 

 

Sen när vi skulle åka hem så hände olyckan. Noomi brukar ju själv klättra upp i sin bilstol och Rille skulle lägga in grejer i baksätet. När han öppnar bildörren bak så har NL fått in sitt finger vid gångjärnen och det klämmer åt. Usch o fy mitt hjärta när man hör hennes skrik och man ser att det klämts in ordentligt på hennes lillfinger:-( Hon var ju helt hysterisk i någon minut och vi bestämde direkt att åka till akuten för att se att inget var brutet och såret såg väldigt nasty ut så det kanske borde sys. Jag håller henne i min famn hela resan och hon blir lugn och pratar med mig och säger "mimmi aj aj" och visar sitt finger. Så det känns bra att det verkar som att inget är skadat och att hon inte längre har ont. Hon använder inte sin vänsterhand märker vi uppe på akuten, Men vi får komma in till sköterska och läkare väldigt fort och de konstaterar att ingen nerv eller sena är skadad, plus att såret nog inte behöver sys utan det räcker med tejp. Men först vill de ha upp oss på röntgen för att se att inga frakturer blivit.

 

Trots att man blev skickad hit och dit och fick vänta på doktorer och sköterskor så tycker jag det gick oerhört smidigt och fort allt. Vet inte om det är för att det är en söndagförmiddag eller om det är för man har ett litet barn med sig, men det tog max 2 timmar däruppe. Nu sover lillskruttan som en stock och fick en väldigt sen vila, men så mycket som har hänt så måste hon sova annars kommer hon däcka vid halv fyra istället. Vi får ha henne uppe längre och mysa ikväll istället:-)

 

Noomi Li skötte sig exemplariskt på sjukhuset och man blir så stolt, visst hon blev lite rastlös mot slutet och ville gärna springa omkring överallt men hos alla läkare och sköterskor satt hon så fint och lugnt och sköterskan kunde göra rent och bandagera henne utan protest.

 

Pappa Rille har haft sån ångest under hela förmiddagen och jag har försökt lugna honom att olyckor händer. VIsst det är jobbigt när vi är ansvariga för dem men nu kommer han ju alltid kolla var hennes fingrar är i närheten av en bil. Och vilken tur han hade som inte skulle stänga bildörren istället för att öppna. När man stänger så använder man ju väldigt mycket mer kraft.. Uuuuuuuuhhh nu vill jag sluta tänka på detta och se på vilken spännande dag vi har haft på akuten ändå haha. Kan Noomi Li berätta om på dagis imorgon:-)

 

Så söndagen har börjat helt OK ändå, förutom att Noomi fick ont såklart. Men hon kan inte sluta prata om att hon har badat idag och hur roligt hon hade. Jag älskar dessa stunder när jag ser hur glad hon är och när hon har roligt! 

 

En rolig sak hände på sjukhuset. Vi fick en bår till Noomi ifall hon ville försöka vila medans vi väntade. Den stod mot väggen i hallen. Men Noomi Li ville inte vila utan hon ville upp och gå i den där sängen och på väggen i ändarna har sköterskor och läkare handsprit i behållare som de bara behöver köra under handen och så kommer det en stor klutt. Noomi Li  kommer gåendes i sängen precis under en sån, så hör vi ett surr och så kluttar det ut handsprit i hennes hår!!:-). Hon som var så nytvättad och fin och nu luktar hon gammal spritfabrik haha. Och noomi undrade vad det var som la sig som en kall klutt på huvudet och körde ju runt den där över hela huvudet. Ja det var iaf roligt när man var där.

 

Jag ber om ursäkt i förväg för detta inlägg. Jag är så trött att ögonen går i kors, och det blir att vila framför Pippin med Noomi sen. Jag lovar att nästa inlägg ska ha mer hjärnceller inblandade.Vi hörs!

 

KRAM

 

 

 

Vi har ju faktiskt en laptop, denna används som stationär och idag frågade jag mig lite varför? Så nu sitter jag med vår laptop i knät bredvid Noomi Li som har fått in sitt Pippi Langslum till vårt sovrum då det är lördagsfotboll, dvs Premiere League på tv:n. Ja min sambo gillar att spela på tipset på lördagar med några från jobbet, de har tydligen ett bolag, där de lägger 200 i månaden och så turas de om att gissa. 

 

Så nu kan jag blogga lite här i myset av vår säng. Tyvärr har jag ju en duracell Noomi Li som fingrar på allt och ska komma och hoppa på en titt som tätt. "Min mamma" ja du är "min Noomi, men mamma har en bebis i magen och det känns inte okey när du går på mammas mage längre, plus att när du armbågar mina VÄLDIGT känsliga bröst så känns det som någon sticker knivar i dem, men visst du är min lilla underbara Skrutt"

 

Idag har jag varit på barnloppis. Jag höll mig från att handla för mycket, det blev en Me&I Tshirt till Noomi, en Me&I body, en dress plus en tshirt i ovannämnda märke, ett par tunnare byxor och ett par baggy manchester från PoP, ett par MacKinley stövlar till Noomi och ett oöppnat Hello Kitty memory för den nätta summan av 145 kronor. Det kallar jag att fynda. Speciellt att jag hittade så mycket Me&I som jag älskar. Det mesta iaf.

 

När jag åkte hem så plockade jag upp min brors dotter som skulle vara hos oss några timmar då brorsan fått ryggskott. De bor bara typ hundra meter från oss här ute på "lander" och 

 

 

 

 

Jag har kommit in i en liten bebislovin' period. VIsst jag älskar bebisar annars också, men nu ser jag dem överallt, ser magar överallt, ser barnvagnar, bilbarnsstolar och framförallt...BEBISKLÄDER!!!

 

Jag vet att det är tidigt och lite onödigt, men jag kan inte låta bli. Sen när Kappahl har haft 25% på allt man köper och jag äääälskar deras Newbie kläder så kunde jag verkligen inte hålla fingrarna borta. Men jag ska försöka hålla mig ett tag nu. Nu blir det bara barnloppisar framöver och sen ska jag försöka hålla mig till efter jul åtminstone;-)

 

Skruttan är trött då jag fick gå in och väcka henne på dagis så hon sitter och myser med "päpple" (nektarin) i soffan till Pippi för hundraelftegången. Helt otroligt att hon inte tröttnar, men nej då, det är bara "pippi langslump" som gäller. Iofs fick hon en spöketLaban film som funkar också, så det är ju skönt att vi kan variera lite;-)

 

Idag har jag varit på ansiktsbehandling hos fina Rana. Hon har startat eget och har nu lite specialpris, såååå skönt och helt underbart. Tänk att bli ompysslad så fint i över en timme. Så nu har jag lyxat till det lite, men man får unna sig lite när man är gravid, dels när man inte lägger onödiga pengar på fest och snus. Så skönt att det gick så bra att sluta snusa, samma dag jag fick besked. Men jag hoppas nu innerligt att jag kommer hålla det denna gång.

 

Eftersom jag drabbas av lite illamående fortfarande titt som tätt så är jag väldigt känslig mot lukter. Kaffe(malt) som jag älskar att sniffa på, tycker jag luktar pyton nu, kvisttomater var bland det godaste jag känt. Vitlök i grädde får magen att vända sig ut och in och svettlukt känner jag på flera mils avstånd. Det är konstigt det där, hur överkänslig man kan bli bara för att man är gravid. Men det är ju som man säger, att vara gravid nu är som att vara konstant bakfull haha;-)

 

Bion igår då, ja att få lite mystid med mamma och syster är aldrig fel och det är alltid roligt med bio. Men har man läst boken(hypnotisören) så blir man tyvärr lite besviken på filmen. Men så är det ju alltid, en bok är en bok, svår att få på film.

 

Nu inväntar vi pappa Rille, som slutar tidigare på fredagar och sen kan helgen börja. Den kommer innehålla barnloppis, badhusbus och bråk och kramar mellan Noomi Li och kusin Felicia som kommer hit för att leka imorgon:-)

 

Jag ska sätta mig ner och gosa med mitt russinmonster Noomi en stund..en oerhörd trötthet kom över mig, inte konstigt jag som har varit barnledig och fått spabehandling haha;-)

 

Sen vid lön så ska jag fundera lite om jag ska ändra design på bloggen, gå pro, nu har jag en bild på en matta liksom, skulle gärna ha lite mer personligt, och så farligt dyrt för ett år var det inte. Men denna månad är köpegränsen nådd så det är något jag får unna mig om några veckor. Ni får ha tillgodo mig och min matta ett tag till;-)

 

Lite bilder från sist lägger jag upp, inga magbilder, dessa blir just nu bara veckovis.

 

Ha en underbart fin helg allihopa, och passa på att njuta av det vackra vädret, det ska vi..ankmatning nästa:-)

 

KRAM!

 

 

 

Fick tips om en jättefin blogg om en första

 

 

 

Härligt att se lite rörelse i statistiken på bloggen, men endast två kommentarer. Men jag är van haha, inte många som brukar lämna sitt avtryck. Kanske blir bättre med tiden när det börjar hända lite grejer att kommentera:-) Men jag vet att det var lite därför jag tröttnade sist, man skrev men fick aldrig någon respons och då blir det trist till slut. Men nu har jag ju ny energi så jag tuffar på.

 

Har precis ätit frukost, innan dess lämnades lilla busfröt. Vi hade riktig sovmorgon då jag vaknade till 2 minuter innan panikalarmet satte igång. Brukar inte hända även om jag ändå är bortskämd med att sova till en halv åtta om morgnarna. Idag blev det alltså 8. Finns ju lite mer att styra med nu på morgnarna, dels när lillskruttan äter vanlig frukost nu och inte välling, plus det tar lite längre tid med tandborstning, påklädning, bäddning, frisyriordninggörning(!!) Och detta är inte på mig, jag kan göra allt detta på runt 10 minuter, men för NL tar det betydligt längre tid. Det ska ju jagas, mutas, hållas fast och tvättas också haha. Brukar gå rätt bra ändå, för hon älskar ju dagis så jag brukar "hota" (usch fy det får man ju inte göra!!) med att jag åker till dagis själv. Då kommer hon springande som en gasell. Eller så lockar jag med kusin Felicia(som går på samma avdelning) då går det också fort;-)

 

Men jag är en sån stolt mamma varje dag. Dels det jag pratade om igår att hon vill hjälpa till jämt.(hoppas det håller i sig;-)) Sen att hon har börjat ta på och av sig själv. Visst kläder har hon ju försökt och lyckats ibland innan. Men nu kan hon ta på sig skor, strumpor(ibland) och "kacka" Vi fick reda på föräldramötet att de får ta på sig själva det mesta när de ska ut. Här hemma kan ju barn får vara bebisar hur länge som helst om man inte skulle ha dagis haha. Så nu får hon försöka själv(i mån av tid haha) Tandborstningen är väl det roligaste att se. För hon gnuggar sina små tänder, spottar(eller försök till spott där det mesta hänger på hakan) och sköljer munnen, tvättar sig noga runt munnen och går ner och torkar sig. Det är klart att barn ska börja klara av saker. Men mitt mammahjärta gungar av stolthet för varje "stortjej" grej hon gör.

 

Sen en sak som gör mig mest stolt av allt... Det är att hon ALLTID säger TACK när hon får något. Vare sig det är ett russinpaket, nappen, ett vanligt paket eller efter maten. "Tack tack mamma/pappa Rille/mommo/Teje" "Åhhhh TACK" Det hoppas jag verkligen håller i sig!

 

Graviditeten då. Var hos MVC igår, det gick bra, allt såg bra ut. Är nu i vecka 14 och ska dit igen om 11 veckor!! Så vecka 25. Det är den 12 december. Faktiskt känns inte december så långt bort, och när man är i vecka 25 då har man ju knappt något kvar känns det som. Men vecka 25 liksom, då ser man ju gravid ut och har en liten som sparkar. Åhh vad jag längtar. Nu känner man sig bara fet tyvärr, även om jag tycker kulan kom tidigare denna gång. Men jag är inte lika nervös att gå upp i vikt för det gick så bra att gå ner allt plus lite till sist. Det är härligt att få mage. Men då ska det vara en mage pga bebis inte en mage för att jag stoppar i mig choklad och massa konstiga sug. Som tur är så känner jag ofta sug efter frukt och nyttig mat. Jag försöker tänka på fullkorn och att man ska äta en bra frukost. Men sen, det är klart så kan man ju få sug på mindre bra grejer. T.ex i söndags, då var det sockerkakasug(inte bra) men Rille, som är vår sockerbagare, han ställde upp och fixade. Bläää säger jag nu, vill inte se åt en sockerkaka på väldigt länge. Igår bunkrade jag upp med frukt, det är bra, och gott och skapligt nyttigt:-)

 

Men det värsta när illamåendet börjar gå över, det är ju att man inte känner av att man är gravid så mycket. Man känner sig svullen, men inte mycket mer. Brösten är iofs på väg att bli enorma igen(det klagar vi INTE på miss MiniTutte haha) Så jag längtar efter när man känner bebis sparka och magen tittar fram så man känner sig mer säker på att den lever där inne. Jag tycker jag känner fjärilsvingar i magen, men det har jag gjort länge så då tänker jag att det är gaser haha, men jag tror nog att jag känner den sprattla omkring där inne. För gudsskull den är ju hela 9 centimeter och väger 25 gram..såklarat det känns;-)

 

Har börjat handla bäbiskläder....I know..men än så länge begagnat. Men jag har en bild av vad jag vill ha..mycket vitt och grått.Även om jag har huuuur mycket som helst så vet jag ju att rosa har överhanden för när man väl har fått en tjej då ser man bara rosa haha. Visst killar kan ha rosa, men för mig är det en tjejfärg och jag skulle ha svårt för det och det står jag för. En bebis med rosa blir en tjej för de flesta. Även om jag fick en del kommentarer med Noomi trots ROSA " Vad är det för något?" Så världen tänker väl kanske annorlunda än mig. Jag är lite gammeldags...Rosa är en tjejfärg, punkt slut. 

 

Nehej jag kanske inte ska prata sönder er. Lätt hänt när man heter Anna. Jag kan babbla på i timmar, ja det tar inte timmar för er att läsa men för mig att skriva som går ifrån, fixar tvätt, diskar och pluggar emellan. Men nu är jag klar för idag. Får se när vi ses nästa gång, när lusten kommer tillbaka.(säkert imorgon haha)

 

KRAM

 

 

Iom att jag ska bli tvåbarnsmamma vartefter så tänkte jag ta upp bloggandet. Har ju haft en riktig svacka. Men känner nu iom graviditeten att nog lusten kan komma tillbaka. Jag hoppas självklart att jag kommer få tillbaka några av mina få men väldigt uppskattade läsare:-)

 

Den 11 augusti visade alltså testet positivt. Jag får väl erkänna att jag inte trodde det skulle gå så fort. Vi hade lite löst pratat om det i juli att det snart skulle vara dags och sen när jag tittade på min menskalender så såg jag att vi hade haft sex under tidpunkt vid ägglossning men tänkte nog att det ändå inte skulle gå så fort. Det gjorde det....

 

Så problem med att bli med barn, det har vi inte, samtidigt som jag är superglad för det så blir jag så ledsen över tanken att vissa har det så svårt eller helt enkelt inte kan få barn på egen hand. Lite dubbla känslor där.

 

Men trots att vi kanske kunde ha väntat någon månad, och jag ändå inte riktigt kunde tro att det gått så snabbt så blev jag hur lycklig som helst när det visade sig vara en bebis på G. Det blev vi båda såklart, men jag som ser fram emot en graviditet också, blev nog extra glad.

 

Så nu har vi varit på första UL och det visade sig att bebisen är beräknad till den 4 april. Att få se att det finns ett liv i magen var lika häftigt denna gång som första gången. Man blir helt pirrig och bara härligt lugn. Och faktiskt jäkligt otålig. Alla säger att graviditet nr 2 går fortare för att man har en sedan innan, men jag skulle gärna se att tiden går lite snabbare ändå. Inte för fort såklart, det kommer bli stor skillnad på ett och två barn och jag får passa på att vila upp mig så gott det går när man har en Noomi Li Duracellkanin härhemma. Men man är ju så himla nyfiken och otålig nu när man vet vad man har att vänta:-)

 

Graviditeten har gått ganska smidigt fram till nu. (v 13+3) Lite illamående på morgnar och förmiddagar(mindre än sist) och det som varit värst, en oerhörd trötthet som jag aldrig varit med om tidigare. Helt sanslöst men det börjar bli bättre. Men denna trötthet går ju inte att jämföra med någonting. Inte bara trötthet i ögonen utan i hela kroppen och i muskler och allt. Går ej och beskriva om man inte varit med om det. Men det börjar också bli bättre.

 

Så mitt tålamod har testat eftersom en gravid med sina hormoner, sin trötthet och sitt illamående är inte att leka med. Många förlåt har sagts till både Noomi, Rikard och systrar. Försöker minnas lite mer från förra gången, jag har ju förträngt att jag kunde vara en bitch då med, trodde jag levde på små rosa moln hela graviditeten, men så var ju inte fallet. Från fjärde-femte månaden kan jag tänka mig att jag vart lugnare, visst jag hade mina perioder med vissa kunder på jobbet(inte mot dem såklart men jag kände ett agg inombords haha). Men mot de flesta andra var jag gullig , och Rille och jag hade inga tjaffs alls de sista fyra fem månaderna.

 

Men bara för att det var så då, behöver ju inte betyda att det blir så nu. Jag vet bara att jag innan jag nu blev gravid har saknat den där lugna sidan jag fick. Där allting var möjligt, inget var jobbigt och livet var perfekt. Det har inte kommit än kan jag säga haha, eftersom tröttheten hänger kvar så tar det ett tag innan jag tar tag i saker, när jag väl gör det så kan jag hålla på hur mkt och länge som helst men jag behöver pusha mig själv lite innan. Sen min städmani jag hade förra gången, den har inte visat sig värst än, även fast jag tror det dröjde till iaf fjärde månade innan den kom sist. Jag känner dock att den är på väg, jag får panik på kladdiga skåp och handavtrycksfläckiga kylskåp och smuliga golv(det har jag annars också, men inte panikpanik som jag får nu. Men det är väldigt jobbigt att vara städmanisk när man är så trött som jag hahaha, det går liksom inte ihop. Man går omkring med ständig ångest. Ångest för att det är smuligt och ångest för att man inte orkar göra något åt det hahahaha. Men som sagt, det börjar bli bättre så jag har faktiskt dragit fram dammsugare och dammhink lite oftare senaste tiden;-)

 

Här hemma då. Ja jag pluggar ju, sista terminen. Det går bra, men min motivation har varit lite krasslig sista veckorna men det börjar komma tillbaka nu..blev ju gravid lagom till andra terminens kursstart typ haha. Jag tycker fortfarande det är jättekul så det är ju huvudsaken:-) Noomi Li har fyllt 2 år. Stor tjej nu och hon är superrolig att umgås med. Men jag ska erkänna, hon är väldigt dålig på att lyssna på oss haha, och det kan göra mig vansinnig. Vi säger ju inte till henne en miljard gånger för att vara elaka utan för hennes skull, farliga saker eller dåliga idéer hon kommer på, men hon är så himla nyfiken den där tjejen att det inte är klokt. Har man tagit ner henne från en stol/pall/bänk så VIPS så är hon uppe på nästa innan man hinner med. Hon älskar vatten, så vi har ofta sjöslag här hemma. Hon ska föra vatten från en bytta till ett glas, till en annan bytta, till ett fjärde glas och fram och tillbaka, hälla med vattenkannan, använda matskedsmått, använda äggkoppar, fram och tillbaka tills hela hon är dyngblöt och golvet har blivit vattenskadat. 

 

Hon vill vara med överallt och hjälpa till " Mimmi bepa "  eller " Mimmi Städa" som hon säger. Och jag tycker det är supergulligt när hon vill dammtorka, sopa golvet, stoppa i tvättmaskinen eller hjälpa mig att vispa. När hon kommer upp på sin pall bredvid mig och ska hjälpa mig att diska för hon sett hur jag gör. Allting är supergulligt, men inte HELA tiden!! Ibland har man bråttom med saker och hur säger man det till en 2 åring som bara vill väl. Det är svårt det där och man får ju dåligt samvete många gånger. Varför ska livet vara så stressigt ibland. Barn måste ju få lära sig och leka och jag önskar att mitt tålamod kan växa sig en tusen meter längre tills barn nummer två, för vi är så jäktade jämt, eller rädda för vattenskador, eller rädda att barnen ska ramla på huvudet, eller att de ska få tag i en kniv eller att de ska bränna sig på spisen eller att de ska hoppa ner från soffan och bryta benet. Vissa saker är ju befogade att oroa sig för och säga till om men behövs det om verkligen ALLT?( speciellt när de ändå aldrig lyssnar haha) 

 

Ja ja nog om det för denna gång. Nu ska jag ju försöka börja blogga igen. Så en tjänst vore att ni lämnar ett avtryck när ni har läst detta om ni har för avsikt att läsa min blogg och följa min graviditet #2...

 

Lägger upp lite bilder som avslut så kommer jag nog skriva snart igen..

 

Kra