~Nu är vi igång..~
Härligt att se lite rörelse i statistiken på bloggen, men endast två kommentarer. Men jag är van haha, inte många som brukar lämna sitt avtryck. Kanske blir bättre med tiden när det börjar hända lite grejer att kommentera:-) Men jag vet att det var lite därför jag tröttnade sist, man skrev men fick aldrig någon respons och då blir det trist till slut. Men nu har jag ju ny energi så jag tuffar på.
Har precis ätit frukost, innan dess lämnades lilla busfröt. Vi hade riktig sovmorgon då jag vaknade till 2 minuter innan panikalarmet satte igång. Brukar inte hända även om jag ändå är bortskämd med att sova till en halv åtta om morgnarna. Idag blev det alltså 8. Finns ju lite mer att styra med nu på morgnarna, dels när lillskruttan äter vanlig frukost nu och inte välling, plus det tar lite längre tid med tandborstning, påklädning, bäddning, frisyriordninggörning(!!) Och detta är inte på mig, jag kan göra allt detta på runt 10 minuter, men för NL tar det betydligt längre tid. Det ska ju jagas, mutas, hållas fast och tvättas också haha. Brukar gå rätt bra ändå, för hon älskar ju dagis så jag brukar "hota" (usch fy det får man ju inte göra!!) med att jag åker till dagis själv. Då kommer hon springande som en gasell. Eller så lockar jag med kusin Felicia(som går på samma avdelning) då går det också fort;-)
Men jag är en sån stolt mamma varje dag. Dels det jag pratade om igår att hon vill hjälpa till jämt.(hoppas det håller i sig;-)) Sen att hon har börjat ta på och av sig själv. Visst kläder har hon ju försökt och lyckats ibland innan. Men nu kan hon ta på sig skor, strumpor(ibland) och "kacka" Vi fick reda på föräldramötet att de får ta på sig själva det mesta när de ska ut. Här hemma kan ju barn får vara bebisar hur länge som helst om man inte skulle ha dagis haha. Så nu får hon försöka själv(i mån av tid haha) Tandborstningen är väl det roligaste att se. För hon gnuggar sina små tänder, spottar(eller försök till spott där det mesta hänger på hakan) och sköljer munnen, tvättar sig noga runt munnen och går ner och torkar sig. Det är klart att barn ska börja klara av saker. Men mitt mammahjärta gungar av stolthet för varje "stortjej" grej hon gör.
Sen en sak som gör mig mest stolt av allt... Det är att hon ALLTID säger TACK när hon får något. Vare sig det är ett russinpaket, nappen, ett vanligt paket eller efter maten. "Tack tack mamma/pappa Rille/mommo/Teje" "Åhhhh TACK" Det hoppas jag verkligen håller i sig!
Graviditeten då. Var hos MVC igår, det gick bra, allt såg bra ut. Är nu i vecka 14 och ska dit igen om 11 veckor!! Så vecka 25. Det är den 12 december. Faktiskt känns inte december så långt bort, och när man är i vecka 25 då har man ju knappt något kvar känns det som. Men vecka 25 liksom, då ser man ju gravid ut och har en liten som sparkar. Åhh vad jag längtar. Nu känner man sig bara fet tyvärr, även om jag tycker kulan kom tidigare denna gång. Men jag är inte lika nervös att gå upp i vikt för det gick så bra att gå ner allt plus lite till sist. Det är härligt att få mage. Men då ska det vara en mage pga bebis inte en mage för att jag stoppar i mig choklad och massa konstiga sug. Som tur är så känner jag ofta sug efter frukt och nyttig mat. Jag försöker tänka på fullkorn och att man ska äta en bra frukost. Men sen, det är klart så kan man ju få sug på mindre bra grejer. T.ex i söndags, då var det sockerkakasug(inte bra) men Rille, som är vår sockerbagare, han ställde upp och fixade. Bläää säger jag nu, vill inte se åt en sockerkaka på väldigt länge. Igår bunkrade jag upp med frukt, det är bra, och gott och skapligt nyttigt:-)
Men det värsta när illamåendet börjar gå över, det är ju att man inte känner av att man är gravid så mycket. Man känner sig svullen, men inte mycket mer. Brösten är iofs på väg att bli enorma igen(det klagar vi INTE på miss MiniTutte haha) Så jag längtar efter när man känner bebis sparka och magen tittar fram så man känner sig mer säker på att den lever där inne. Jag tycker jag känner fjärilsvingar i magen, men det har jag gjort länge så då tänker jag att det är gaser haha, men jag tror nog att jag känner den sprattla omkring där inne. För gudsskull den är ju hela 9 centimeter och väger 25 gram..såklarat det känns;-)
Har börjat handla bäbiskläder....I know..men än så länge begagnat. Men jag har en bild av vad jag vill ha..mycket vitt och grått.Även om jag har huuuur mycket som helst så vet jag ju att rosa har överhanden för när man väl har fått en tjej då ser man bara rosa haha. Visst killar kan ha rosa, men för mig är det en tjejfärg och jag skulle ha svårt för det och det står jag för. En bebis med rosa blir en tjej för de flesta. Även om jag fick en del kommentarer med Noomi trots ROSA " Vad är det för något?" Så världen tänker väl kanske annorlunda än mig. Jag är lite gammeldags...Rosa är en tjejfärg, punkt slut.
Nehej jag kanske inte ska prata sönder er. Lätt hänt när man heter Anna. Jag kan babbla på i timmar, ja det tar inte timmar för er att läsa men för mig att skriva som går ifrån, fixar tvätt, diskar och pluggar emellan. Men nu är jag klar för idag. Får se när vi ses nästa gång, när lusten kommer tillbaka.(säkert imorgon haha)
KRAM
