~dagispepp &i ntervjustress~
Men Noomi Li har varit på sin bästa sida och vi har haft det jättemysigt ihop både på dagar och kvällar och det märks att hennes mammighet för den här gången nästan helt försvunnit. Det kommer säkert mer perioder men nu är det nästan inget gnäll här hemma och pappa duger lika bra som jag. Så skönt för Rille också då jag kan tänka mig in i det hur jag skulle känna om darling varit en sån klar favorit hela tiden.
Efter en dag när allt rullat på perfekt o vi hunnit med allt möjligt och avslutar i soffan efter middagslagning,matning,badning med att busa så båda två skrattar tills vi kiknar så känner man sig så lyckligt lottad och lycklig helt enkelt. Jag får ett sånt lugn i kroppen när allt flyter på och jag ser på Noomi hur trygg och glad hon är och jag är lugn och känner mig bara mer självsäker. Jag klarar inte av för mycket gnäll när jag inte har någon aning om vad som är fel och hon inte kan säga det. Men oftast har det ju handlat om mammighet och då vill hon ju bara vara nära. Jaja nog om det...
I onsdags var vi först på babysim efter en veckas uppehåll för höstlov. Denna gång var inte mormor med utan jag och lilla hjärtat busade själva och vi hade så himla roligt!! Hon verkligen älskar vattnet och slänger sig ut från madrasser och min famn och bryr sig inte det minsta om att tumla omkring under ytan. Vi prövade igen med simringarna och denna gång flöt hon omkring som hon aldrig gjort annat..innan har hon liksom tiltat bakåt eller framåt men nu har hon hittat sin balans och lockade man henne en bit ifrån med en boll eller anka så kom hon sprattlande till en haha. Åh jag kommer sakna babysimmet efter den här terminen,men jag o darling har sagt att vi ska pröva en termin med att gå själva till badhuset några gånger i månaden istället.
Efter simmet så rusade vi iväg och hem till mamma där jag fixade iordning mig väldigt snabbt för att sen åka iväg till ett statoil för en arbetsintervju!! Hade inte varit nervös innan så mycket men just timmen innan så flög det omkring en miljon fjärilar i magen och jag ville nästan vända bilen haha. Hade inte förberett mig så mkt då jag inte visste riktigt vad jag hade att vänta mig. Intervju var det 12 år sedan jag var på, annars har man mest halkat in på olika jobb eller haft vanliga samtal med arbetsgivare.
Men denna intervju var verkligen en intervju och jag får ont i magen bara jag tänker på den haha..men inte så jag mår dåligt men att jag skäms lite. Fy alltså, han hade en fem sex sidor med olika frågor på och min nervositet i början gjorde så att jag fick blackout och knappt visste vad jag skulle säga. Till råga på allt så var min röst väldigt darrig i början innan mitt hjärta slutade slå så djävulskt fort så då tänkte jag ju såklart på den och blev mer obekväm. Satt i 40 minuter och efter halva tiden så började det gå bättre men fan vissa svar man gav var ju heeeeelt katastrof. Vi kunde skämta o så om min nervositet så det var ju skönt och jag förklarade att jag i normala fall brukar ha lite mer smarta saker att säga men det var som någon drog en filt över mina tankar när jag skulle komma på saker och det var en väldigt jobbig känsla.
Men nu har jag varit med om det...han kommer ringa nästa vecka o meddela alla han träffat.Men jag ser väl att det kanske finns 1% chans att jag skulle få jobbet haha...om han inte bortser från första delen av att jag var nervös för sen märkte han ju forhoppningsvis att jag inte var helt hjärndöd haha. Men nu blir det att fortsätta söka extrajobb.Jag har fått blodad tand och blir det någon mer intervju så vet jag ju ungefär vad för slags frågor som kan tänkas komma upp och jag kan förbereda lite smarta svar hehe...Bara man vet vad man har att vänta så brukar det bli bra. Min första intervju jag var på 99 på Mcdonalds på söder i sthlm gick typ så illa en intervju kunde gå...helt katastrof o de ringde inte ens tillbaka haha..så när jag skulle på nästa någon timme senare så tänkte jag att det kan ju inte bli värre än den förra och då var jag betydligt lugnare och den gick hur bra som helst och han ringde upp direkt jag kom innanför dörren o sa att jobbet var mitt. Så nu är jag ju peppad som tusan...come on bara!!!
På måndag börjar allvaret för lilla hjärtat...Dagistime!!! Lite nervös är jag ju, kommer väl bli mer ju närmre vi kommer måndag. Men jag är mest nyfiken och glad för Noomis skull att hon kommer få vara runt barn hela dagarna och busa. Hon älskar andra barn och söker alltid kontakt..vare sig de är 6 månader eller 7 år så vill hon fram o prata och ta på dem. Ser så himla gulligt ut när Noomi Li två äpplen hög går fram till några 11 åringar och tittar upp och börjar babbla med dem. Så jag ser fram emot dagis för jag vet att det är det bästa för henne.
Sen hur jag ska ta det att lämna bort mitt barn och inte veta vad de gör eller hur hon mår det är ju något man får vänja sig vid. Men helst i början skulle man kanske vilja gömma sig i buskarna haha.Nej då, hon kommer ha det så fint och fröknarna lär sig nog snart att Noomi inte räds något och att de får ha lite extra koll. Klättrar gör hon på allt och innan var hon mer försiktig men nu tror hon att hon kan kliva rakt ut från bord och soffor bara man står där. Men oftast lägger hon sig på mage och hasar ner men ibland har hon inte alla hästar hemma haha.
Just nu är darling som är ledig idag iväg med Noomi för att göra lite ärenden. Folk på hans jobb har tjatat att de vill att han tar med henne igen in dit så han ville jättegärna ha med henne. Passade utmärkt..dels så är det skönt med lite egentid på dagen och så hade jag golv som behövde dammsugas o torkas. Inte det lättaste när Noomi gärna vill ta över annars blir hon hysterisk. Hoppas det håller i sig haha..
Åh det viktigaste av allt!!! Min äldsta barndomsvän tillika själssyster Gabriella o hennes Ronen har fått sin efterlängtade Rio i söndagsmorse:) Han tittade ut en dag tidigare än beräknat och var en liten sötnos på 48 cm och 3400 gram om jag inte minns fel. Så natten till söndag sov man inte så värst bra när man visste hon var på förlossningen...Men jag känner sån glädje för henne och jag minns tillbaka hur det själv var. Sin lilla bubbla man hamnade i och den lycka man kände. Som man såklart känner nu med, men den där första tiden är ju så väldigt speciell.När man kan ligga o titta på sitt knyte i timmar och man inte riktigt fattar att det var henne/han som man gått o burit på i nio månader. Så jag blir varm i kroppen bara jag tänker på lille Rio och min fina Gabbi som äntligen blivit mamma<3<3<3
Ikväll väntar mys med familjen och med darling. Lite god mat och sen har jag bett darling handla en flaska glögg som vi kan ha till idol. Hörde att idol ska ha uppehåll några år och det känns faktiskt ganska smart...
Detta år är ju verkligen ett toppenår där jag har flera favoriter, men en sak är säker, blir det inte en tjej som vinner idol så vet jag inte hur svenska folket tänker. Men annars är det ju ett bra fredagsprogram men det kan gärna få komma in något annat roligt att fördriva tiden med på höstiga fredagskvällar när man inte längre är en partypingla;-)
Bad och tandborstning=check!!
Mammas gullunge!!
Klossarnas mästare Vem behöver hammare??
Soffvildingen
Bordet ska upp o dansas på...
Gumman i lådan:)
Lite mindre bilder nu för tiden. Svårt att ta kort på vildingen men
jag ska bli bättre igen. Glömmer bort kameran och det är
ju inte bra...Sen har jag nog en del kvar i kameran som jag
inte lagt över.Får bli nästa gång. Nu är det uppdaterat även om jag tycker
inlägget är urtråkigt så hoppas jag ni får ut något av det. Ska skärpa mig
med intressantare inlägg också. Ha en toppenhelg allihopa!!
Puss o kram!!