~härliga dagar~
Fick en positiv kommentar(eller är det??) imorse av darling.."tänka sig älskling att du skulle bli så rolig när du blev gravid.. " Så visst verkar det som att min humor roar darling nuförtiden..men jag har väl alltid varit rolig..fnys:P Men tom jag tycker jag är roligare nuförtiden..från en humoristisk sida alltså..o jag tycker definitivt själv att darling är typ den roligaste jag vet..skrattar högt o hjärtligt med/åt honom varje dag hihi..sånt där skratt som liksom gör ont i magen och ögonen rinner och man inte kan sluta. Sånt skratt som smittar av sig..min kille han har humor han och om jag någon gång beskyllt honom för att inte bjuda på sig själv o ta sig själv för seriöst så tar jag tillbaka det nu. Han är så gullig som roar sin darling:D
iaf vet inte varför jag kom in på det..
Drömde inatt att min bebis sparkade sig ut ur magen..vet att det låter lite läskigt..jag blev mest orolig för det är ju 15 veckor kvar till beräknad förlossning..en tjej var det denna gång med som kom ut. Men jag tror det är för att bebisen sparkar och rör sig HEEELA tiden nu..jag vaknar på nätterna och behöver bara vänta en sekund så gör den sig påmind. Känns helt underbart men samtidigt så blir man ju lite nervös av att gå o känna efter hela tiden..tänk om den skulle sova extra länge någon dag..gud vad nervös man skulle bli. Men magen är nu förtiden stenhård o man känner klart o tydligt när den ligger extra hårt mot någon sida,,då kan man riktigt känna på sig när nästa buff kommer..världens bästa känsla och jag vill att alla ska uppleva det. Går ju liksom inte att förklara. ÄB ligger dock ibland lite konstigt och typ sparkar neråt..mot det heliga hehe..så sitter man i kassan blir det liksom som man hoppar till av sparken för det känns lite onaturligt o kittlar mer. tänker ibland hur den får plats att ligga sådär..nu är den ju liksom 22 cm från huvud till stjärt och väger likamycket som 14 jästpaket..dvs 700 gram. Kan vara mer o mindre också..efter vecka 20 så börjar det skilja sig i storlek och vikt. Jag hoppas att ÄB brås på sin pappa som vägde 2100g när han föddes och då var han inte för tidig. Iaf nu börjar jag drömma mer om bebisen..innan har drömmarna varit som konstiga men spännande filmer som har pågått hela nätterna har det känt som..skumma drömmar, men känts verkliga. Nu är drömmarna också skumma(hallå bebis som sparkar sig ut ur magen) men jag tycker om att drömma om bebisen.
Livet känns härligt..tills jag kommer till jobbet..trivs på jobbet, inte för det, men det är vissa kunder som gör mitt liv surt.egentligen gör de väl inte så mkt, det kan bara vara kemin som inte stämmer..vissa tycker jag jättemycket om, som jag ler extra mycket åt och är riktigt service inriktad emot, men sen kommer det någon som står och drar kortet i kortläsaren upp och ner och bakofram och liksom inte fattar efter 5e gången att de ska vända på kortet eller prova åt andra hållet..då blir man lite trött. Eller folk som går före i kön och ska växla pengar till kaffemaskinen..då blir jag sur haha.HELT IDIOTISKT JAG VET, och jag skäms för mitt beteende när jag inte ens kan vara trevlig utan att pressa fram ett leende. Som tur är blir jag väl sån typ HÖGST en dag i veckan, men varför jag blir sån, eller var det kommer ifrån förstår jag inte. Men jag tror jag är snäll som oftast och väldigt trevlig, men vissa dagar då är inte mitt bebisrus med ända ut till kunderna..konsigt.
Tänkte också häromdagen på det här med bästa vänner, att jag inte har en bästa vän som jag liksom delar allt med och pratar med varje dag och varför det är så. Har tyckt förut att det är lite synd men jag har väl liksom inte hittat rätt tänkte jag. Sen började jag tänka lite till och kom på att jag har ju faktiskt 3,4 om inte 5 bästa vänner...
Mina systrar är ju mina bästa vänner!!som jag pratar med varje dag och kan prata om precis ALLT med..de som förstår mig och älskar mig för den jag är, som kan bli sura och säga till om jag beter mig dumt eller tröstar mig, älskar mig, skrattar med mig, skrattar åt mig och som litar på mig fullt ut. Som jag delar allt med, har roligt med och skulle kunna göra allt för och vice versa och vad gör det att det är meningen att vi ska vara vänner då vi har ett blodsband, jag får ut precis allting jag vill av den relationen med dem som jag skulle fått med en bästa väninna. G är ju inte min blodsyster o vi hörs inte lika ofta men hon känns som min syster för omtanken och kärleken är likadan och när vi väl ses eller pratar så får man samma energi. Jag har många fina vänner, dont get me wrong, men ingen som står mig så nära som mina systrar. JAG ÄLSKAR ER ALLA SÅÅÅÅ MYCKE!!TACK FÖR ATT NI ÄR NI:D Sen får man ju inte förglömma min fina darling..som absolut är min bästa vän, precis som det ska vara,,fast på ett helt annat sätt. Mina systrar är en sak och darling en annan. Men lika värdefulla allihopa:D Så jag är rätt så lyckligt lottad ändå, för det är inte alla som har flera underbara systrar och en darling...:)
Nej nu ska jag ge mig ut och gå i vårsolen, ha en underbar dag!!
~VÄRLDENS BÄSTA TJEJER!!~
Puss puss