~Ska vi bli föräldrar???~
Ja tanken slog oss igår när vi var på sista föräldrastödsgruppen..Allt är ju så mysigt nu och jag har sagt förut att jag faktiskt älskar att vara gravid. Hade mina fem veckor av illamående, satkärringhumör och allmän "vill inte vara i det här tillståndet om det ska vara så här"känsla men från och med vecka 11 har jag ju mått som en prinsessa och jag har anpassat mig i gravidrollen ganska bra faktiskt. Njuter så mycket jag kan och förundras över tillväxt av bebis och att man faktiskt har ett litet liv därinne. Ser varje dag som en gåva och samtidigt som jag längtar efter ÄB så tar jag till vara på tiden som jag och darling har ihop nu innan vi blir en liten familj. Just nu tycker jag att man är i ett stadie som känns helt ok..skulle kunna se ut och känna mig så här resten av graviditeten...vet dock att de jobbigaste månaderna är framför mig säkert med större och klumpigare kropp och ont i rygg, fötter o ben och hårdare sparkare från ÄB. Men jag vägrar att se det där..tänker tro stenhårt på att jag fortfarande kommer vara superrörlig och lättsam till humör i vecka 38..de två sista veckorna kan jag väl iofs ligga lite på sofflocket o käka praliner om det är så. Men denna sommar som ensamt par ska bli den sista och bästa innan vi börjar en ny tideräkning:D
Men att bli förälder..har jag nog inte tänkt på så mycket...tar en dag i taget lite..mañana mañana..det tar vi då..uppfostran, amning, regler, blöjhandling, sömnlösa nätter..allt sånt det tar vi då hehe..Men igår fick jag mig en tankeställare att man kanske ska börja förbereda sig lite på det också. Det kommer inte sen vara JAG och DARLING och sen en liten söt bebis..utan det kommer vara BEBIS och sen jag o darling i liten skala. Att man måste finna sätt att kunna vara Anna och Rille som individer också, inte bara mamma och pappa..att kunna vara VI såsom en familj och som kärlekspar är också viktigt. Att inte bli som en liten skyddad kokong familj..första tiden blir det så såklart..för då ska man ju knyta an till sin lilla bebis o behöver vara ifred, men att man inte fastnar där sen.
Nej jag kan nog inte i min vildaste fantasi tänka mig hur det blir att bli mamma..vilka känslor och tankar man kommer få och all den oron som kommer med på köpet. Oro berättade dem igår är bra, att springa upp 18 gånger varje natt o kolla så den andas, stoppa fingret under näsan när den sover o allt sånt är fullt normalt..inte bara nervösa människor som har det beteendet..herregud man ska ju ha hand om ett litet liv..klart man inte vill att NÅGOT ska hända och att den är nöjd..man får ta fram sina tamagotchi erfarenheter..nej vänta..det gick väl inte så bra i slutändan för det lilla batteridrivna djuret.,man tröttnade efter ett tag o den hamnade längst ner i skrivbordslådan..Nu tror jag det kommer gå lite bättre hihi:D..Men tillbaka till oron, man ska vara mycket orolig för sitt barn i början för det betyder att man har börjat älska det. Inte så självklart som många tror..det där med kärlek till sitt barn menar jag..det kan dröja länge innan man får de känslorna. O det är tydligen också normalt..Men som det känns nu så kommer jag älska ÄB så fort det lilla livet läggs på mitt bröst..Hell jag älskar ÄB redan även om jag inte vet riktigt vem hon/han är.
Iaf om tre månader är vi inte ensamma längre..då har vi blivit en familj..Konstig tanke..inget kommer bli som det har varit men samtidigt mycket bättre:) Jag längtar samtidigt som denna sommar ska jag få ut så mycket jag kan av. Bara njuta och gosa och kramas med nära och kära..ÄB är ju med mig varje dag ändå..Men jag ser fram emot min sommarledighet med ett pirr i benen..SOMMARLOV:.så känns det..sen börjar den nya "skolan" till hösten. Då jag ska bli lite mer vuxen, lite mer vis, lite mer kärleksfull och mycket mer OROLIG....:D
Lite tankar från mig denna onsdagsmorgon..Mamma, det är jag snart det..IHhhhhh:D:D:D:D:D
Lite bilder på mig och magen i vecka 29..Idag går jag och ÄB in i vecka 30..förstår ni hur fort det går!!!!???
Puss o kram på er!! Anna
Men att bli förälder..har jag nog inte tänkt på så mycket...tar en dag i taget lite..mañana mañana..det tar vi då..uppfostran, amning, regler, blöjhandling, sömnlösa nätter..allt sånt det tar vi då hehe..Men igår fick jag mig en tankeställare att man kanske ska börja förbereda sig lite på det också. Det kommer inte sen vara JAG och DARLING och sen en liten söt bebis..utan det kommer vara BEBIS och sen jag o darling i liten skala. Att man måste finna sätt att kunna vara Anna och Rille som individer också, inte bara mamma och pappa..att kunna vara VI såsom en familj och som kärlekspar är också viktigt. Att inte bli som en liten skyddad kokong familj..första tiden blir det så såklart..för då ska man ju knyta an till sin lilla bebis o behöver vara ifred, men att man inte fastnar där sen.
Nej jag kan nog inte i min vildaste fantasi tänka mig hur det blir att bli mamma..vilka känslor och tankar man kommer få och all den oron som kommer med på köpet. Oro berättade dem igår är bra, att springa upp 18 gånger varje natt o kolla så den andas, stoppa fingret under näsan när den sover o allt sånt är fullt normalt..inte bara nervösa människor som har det beteendet..herregud man ska ju ha hand om ett litet liv..klart man inte vill att NÅGOT ska hända och att den är nöjd..man får ta fram sina tamagotchi erfarenheter..nej vänta..det gick väl inte så bra i slutändan för det lilla batteridrivna djuret.,man tröttnade efter ett tag o den hamnade längst ner i skrivbordslådan..Nu tror jag det kommer gå lite bättre hihi:D..Men tillbaka till oron, man ska vara mycket orolig för sitt barn i början för det betyder att man har börjat älska det. Inte så självklart som många tror..det där med kärlek till sitt barn menar jag..det kan dröja länge innan man får de känslorna. O det är tydligen också normalt..Men som det känns nu så kommer jag älska ÄB så fort det lilla livet läggs på mitt bröst..Hell jag älskar ÄB redan även om jag inte vet riktigt vem hon/han är.
Iaf om tre månader är vi inte ensamma längre..då har vi blivit en familj..Konstig tanke..inget kommer bli som det har varit men samtidigt mycket bättre:) Jag längtar samtidigt som denna sommar ska jag få ut så mycket jag kan av. Bara njuta och gosa och kramas med nära och kära..ÄB är ju med mig varje dag ändå..Men jag ser fram emot min sommarledighet med ett pirr i benen..SOMMARLOV:.så känns det..sen börjar den nya "skolan" till hösten. Då jag ska bli lite mer vuxen, lite mer vis, lite mer kärleksfull och mycket mer OROLIG....:D
Lite tankar från mig denna onsdagsmorgon..Mamma, det är jag snart det..IHhhhhh:D:D:D:D:D
Lite bilder på mig och magen i vecka 29..Idag går jag och ÄB in i vecka 30..förstår ni hur fort det går!!!!???
Puss o kram på er!! Anna
